När arbetsdagen var slut samlades man tillsammans, i sina stugor, man åt medan elden sprakade i sina kaminer och eldstäder. Och när maten var uppäten, medan händerna fortsatte jobba med att lappa och laga det sitna, brodera monogram eller sticka sockor och vantar inför den kommande vintern, så berättade man.
Man kurade skymning.
Medan händerna arbetade, och elden sprakade, så lyssnade man på berättelser.
Och genom att fortsätta traditionen med berättarkvällar gör att vi alla blir delaktiga i traditionen att föra det immateriella kulturarvet vidare.
I mån av tid, så berättar jag gärna, så att våra väsen och gamla kloka inte känner sig bortglömda.
Kontakta mig, så kan vi spåna tillsammans kring vad för sorts berättarkväll du är intresserad av.
folktrosverige@outlook.com